Import ökar sårbarheten i livsmedelskedjan

Beredskapslagren avvecklades på 1990-talet. Nu byggs de upp igen, men fokus ligger på basvaror, medan färska grönsaker fortfarande är beroende av långa importkedjor.

Vårt importberoende gör livsmedelskedjan mer sårbar för produktions- och leveransstörningar, vilket i sin tur kan påverka både tillgång och pris. Efter andra världskriget byggde Sverige upp omfattande beredskapslager av livsmedel för att klara kris och krig, men lagren avvecklades successivt under 1990-talet.¹³

Samtidigt har livsmedels­beredskapen de senaste åren fått ökad politisk tyngd. Regeringen har påbörjat arbetet med att bygga upp nya beredskapslager och har lanserat Livsmedelsstrategi 2.0 för att öka den svenska livsmedels­produktionen och stärka kedjans robusthet. Men det direkta beredskapsfokuset ligger hittills främst på basvaror som spannmål, medan färska grönsaker fortsatt är beroende av långa, importerade kedjor.¹⁴

Klimat, vatten och svinn

Med långa transporter över kontinenten hinner salladen också åldras snabbare, vilket ökar risken för matsvinn både före och efter att varorna nått konsumenten.

Klimatförändringar med sämre skördar, vattenbrist och nya växtsjukdomar gör vårt livsmedelssystem ännu mer sårbart.¹⁵ I dag använder det globala jordbruket nästan 70 procent av världens vattenresurser, vilket sätter hög press på våra sötvattenkällor.¹⁶

Med ökade krav på hållbarhet, resiliens och en stabilare matförsörjning finns stor potential i nya odlingstekniker nära konsumenten. Oavsett om det gäller storkök eller butik finns teknik och innovationer som kan förbättra dagens livsmedelskedja för stora delar av det gröna sortimentet.