Båda odlar grönt inomhus, i flera våningar under LED-ljus. Skillnaden är var. En central vertikalodling är en fabrik som fortfarande måste frakta ut grönsakerna till butikerna. En butiksodling växer inne i butiken, så transporter, centrallager och extern förpackning försvinner – och överskottsvärmen värmer byggnaden.


| Central vertikalodling | Butiksodling (Swegreen) | |
|---|---|---|
| Var det odlas | I en egen byggnad, ofta utanför staden | Inne i butiken, restaurangen eller köket |
| Avstånd till hyllan | Lastbilstransport och kylkedja till varje butik | Några meter |
| Lager och förpackning | Central packning, distributionscentraler och grossist | Inga – från odlingsmodul direkt till hyllan |
| Från skörd till försäljning | Beror på distributionskedjan | Skördas samma dag som den säljs |
| Överskottsvärme | Måste kylas bort ur byggnaden | Värmer butiken (nordiskt klimat) |
| Synlig för kunderna | Nej | Ja – ofta bakom glas, som en del av butiken |
| Handlarens roll | Köper förpackad vara av en leverantör | Skördar och säljer sin egen odling, utan investering (odling som tjänst) |
En central vertikalodling bär kostnaderna för två verksamheter: en odling och ett distributionsbolag. Den betalar för byggnaden, energin och odlingen – och sedan för packning, kyltransporter och en plats i grossistens marginal, där den konkurrerar i pris med importerad frilandssallad.
Det har visat sig svårt. Under 2023–2026 har branschen genomgått en kraftig utslagning, både internationellt och i Sverige. Flera av de bolag som tog in mest kapital har gått i konkurs, lagts ner eller bytt inriktning.
En butiksodling behåller odlingen men tar bort distributionen. Grönsakerna säljs där de odlas, handlaren säljer dem som en egen färskvarukategori och värmen från belysningen återanvänds i butiken i stället för att kylas bort.

Uppgifterna bygger på offentliga uppgifter och nyhetsrapportering (bland annat TechCrunch, Food Dive, iGrow News och Impact Loop), per september 2026.
av kostnaderna i en central vertikalodling försvinner i en butiksodling eller tas om hand av butiken, som redan har lokalen, värmen och personalen.
Omkring en tredjedel av kostnaderna försvinner helt – transporter, lager, lokal och marknadsföring.
Swegreens uppskattning, baserad på konkurrenter inom vertikalodling.
Swegreen äger och driver odlingen och tar en fast månadsavgift. Butiken ersätter sina tidigare inköp av sallad och örter med egen odling – och behåller hela intäkten.
| Central vertikalodling | Butiksodling | |
|---|---|---|
| Lokal | En egen fabrik som ska hyras eller byggas | Står i butikens befintliga lokal |
| Uppvärmning och kyla | Byggnaden ska värmas, och överskottsvärmen kylas bort | Står i en redan uppvärmd butik, där överskottsvärmen gör nytta |
| Transport och kylkedja | Lastbil och kylkedja till varje butik | Ingen – några meter till hyllan |
| Packning och lager | Central packning, lager och grossistled | Ingen – skördas och säljs på plats |
| Varumärke och marknadsföring | Eget varumärke som ska få plats på hyllan | Butikens egen färskvara, utan marknadsföringskostnad |
| Skörd | Egen personal i fabriken | Butikens personal, ungefär åtta timmar i veckan |

| Per kg sallad | Friland (Spanien) | Växthus | Vertikalodling | Butiksodling |
|---|---|---|---|---|
| Klimatavtryck (kg CO₂e) | 1,6 | >2 | – | 0,3 |
| Vatten (liter) | 50–330 | 16–200 | 0,5–16 | 1,3–1,5 |
Med svensk elmix hamnar butiksodlad sallad på cirka 0,3 kg CO₂e per kilo – ungefär 81 % lägre än importerad spansk frilandssallad, där transporten står för upp till 80 % av utsläppen. Läs mer under Hållbarhet och klimatdata.
Källor: Martin, Elnour & Siñol 2023; Orsini m.fl. 2020; Karlsson 2023; Borgström & Brandel 2024, sammanställda i Swegreens rapport Närodlat 3.0 (2026).
Besök en av våra odlingar, eller be om siffrorna bakom jämförelsen.
