Importberoendet leder till ökade utsläpp

Dagens globala livsmedelssystem är både sammanlänkat och förenklat. Salladens väg till matbordet består av en lång värdekedja, med mellan tio och fjorton led. Det innebär betydande påfrestningar längs vägen, för växternas hållbarhet, utsläpp från transporter, och omfattande vattenförbrukning.

Ett kilo sallad som växt i friland (grödor som odlas direkt på åkern) i Spanien och äts i Sverige kan innebära upp till 1,6 kg CO2e i klimatpåverkan. Hela 80 procent av dessa utsläpp kommer från transportledet. Om sallad istället odlas i växthus kan utsläppen bli ännu högre med över 2 kg CO2e per kilo sallad. Växthusodling har högre påverkan på grund av utsläpp från produktionen med uppvärmning av växthus, trots det står transporten fortsatt för nära 60 procent av utsläppen.

Under 2024 importerade vi drygt 21 000 ton sallad från Spanien. Med utsläpp på minst 1,6 kg CO2e per kg sallad motsvarar det nästan 34 000 ton CO2e – vilket motsvarar ungefär lika mycket som om 45 000 personer hade flugit tur och retur mellan Stockholm och Bangkok.

I Sverige odlas sallad både på friland och i växthus, vilket kommer med flera fördelar jämfört med importerade alternativ. Svenskodlade grönsaker har kortare transportsträckor och i snitt hälften så höga utsläpp som de spanska motsvarigheterna. Dessutom har Sverige generellt strängare regler för växtskyddsmedel, vilket gynnar svenska konsumenter.