25 Jun, 2026

Import bidrar till en ökad sårbarhet I livsmedelskedjan

Vårt importberoende gör livsmedelskedjan mer sårbar för produktions- och leveransstörningar, vilket i sin tur kan påverka både tillgång och pris. Efter andra världskriget byggde Sverige upp omfattande beredskapslager av livsmedel för att klara kris och krig, men dessa lager avvecklades successivt under 1990-talet.

Samtidigt har livsmedelsberedskapen de senaste åren fått ökad politisk tyngd. Regeringen har påbörjat arbetet med att bygga upp nya beredskapslager och har lanserat Livsmedelsstrategi 2.0 för att öka svensk livsmedelsproduktion och stärka kedjans robusthet. Men det direkta beredskapsfokuset ligger hittills främst på basvaror som spannmål – medan färska grönsaker fortsatt är beroende av långa, importerade kedjor.

Med långa transporter över kontinenten hinner också sallad åldras snabbare vilket ökar risken för matsvinn både före och efter att varorna nått konsumenten.

Klimatförändringar med sämre skördar, vattenbrist och nya växtsjukdomar gör vårt livsmedelssystem ännu mer sårbart. Idag använder det globala jordbruket nästan 70 procent av världens vattenresurser, vilket sätter hög press på våra sötvattenkällor.

Med ökade krav på hållbarhet, resiliens och behov av en bättre och stabil matförsörjning, finns det stor potential i nya odlingstekniker nära konsumenten. Oavsett om det är för storkök eller i butik finns teknik och innovationer som kan förbättra dagens livsmedelskedja för stora delar av det gröna sortimentet.